Bild: Nordic Construction
Tre forskare med lång erfarenhet av murverk har inventerat drygt 600 tegelhus. Resultatet visar att fogarna håller betydligt längre än många underhållsplaner räknar med och att läget avgör hur snabbt de slits.
Tegelfasader från 1960-talet och framåt behöver sällan omfogas förrän de är runt 60 år gamla. Det visar en ny rapport från Lunds tekniska högskola, LTH, där forskarna har inventerat 605 bostadshus i Uppsala, Göteborg/Mölndal och Lund.
Forskarna bakom rapporten
Bakom rapporten står Miklós Molnár, universitetslektor och avdelningschef för konstruktionsteknik vid LTH, Tomas Gustavsson, civilingenjör, murverksforskare och konsult med egen verksamhet, samt Mohammad Kahangi, postdoktor vid LTH. Kahangi disputerade 2024 med en avhandling om regngenomslag i tegelmurverk och om hur omfogning kan motverka det.
De tre har tidigare skrivit handboken Underhåll och reparation av tegelfasader (Svensk Byggtjänst, 2025).
Inga omfogning före 60 år
Forskarna hittade ingen omfogning, vare sig partiell eller total, på fasader som var yngre än 60 år. Bland de äldre husen hade drygt hälften fått fogarna åtgärdade, oftast bara på delar av fasaden. Total omfogning förekom på 1–3 procent av byggnaderna.
Mallar för fastighetsunderhåll och LCA-beräkningar anger i vissa fall tätare intervall än 40–50 år. Enligt forskarna kan underhåll som utgår från fasadens faktiska skick minska både kostnaderna och resursförbrukningen.
Närbild på murfog i skyddat läge, utan märkbar erosion (till vänster). Närbild av murfog i slagregnsutsatt läge i samma fasad. Frilagda sandkorn tyder på erosion (till höger). Fasad i Lund, byggnadsår 1965. Bild: Ur rapporten TVBK-3083, LTH..
Slagregnet avgör
Det är främst slagregn, alltså regn i kombination med vind, som eroderar fogarna. I Lund och Göteborg hade cirka 20 procent av byggnaderna delvis omfogats. I Uppsala, där slagregnet är betydligt mindre, var andelen en procent. Hörn, murkrön och höga fasadpartier mot västra och södra väderstreck är mest utsatta.
Inventeringen visar även andra skador. Frostskadat tegel, nästan uteslutande håltegel, fanns i cirka 40 procent av områdena. Sprickor från korroderande fogarmering förekom i cirka 25 procent.
Partiell omfogning räcker ofta
Forskarna rekommenderar att omfogning övervägs först när fogerosionen är djupare än 5–6 millimeter. Rapporten föreslår följande intervall:
- Västra och södra Götaland: mer än 40 år i terrängtyp 0–III och mer än 50 år i terrängtyp IV.
- Övriga Sverige, utom fjällen: mer än 50 år i terrängtyp 0–III och mer än 60 år i terrängtyp IV.
Bedömning från marknivå
Fasaderna bedömdes okulärt från marken, vilket enligt rapporten kan ge osäkrare bedömningar av högt belägna partier. Av orterna ligger bara Uppsala utanför västra och södra Götaland. Projektet finansierades av branschföreningarna Mur & Putsföretagen, Tungt Murat och Putsat Byggande samt av LTH.
