I dag riskerar avfallsskatten att motverka den cirkulära omställning som samhället siktar mot, menar Naturvårdsverket och Skatteverket i rapporten till regeringen. Bilden är AI-genererad.
När skatten på avfall infördes år 2000 var uppdraget tydligt: halvera mängden deponerat avfall till 2005. Det målet uppnåddes med råge. Nu föreslår Skatteverket och Naturvårdsverket att skatten avskaffas helt – den styr fel, kostar mer att administrera än den tillför och passar inte längre in i en cirkulär ekonomi.
Skatten på avfall infördes år 2000 med ett konkret mål: att halvera mängden konventionellt avfall som deponerades, från cirka 4,3 miljoner ton till 2,15 miljoner ton till år 2005. Utfallet blev ännu bättre – deponeringen sjönk till 1,4 miljoner ton. Skatten gjorde med andra ord vad den var tänkt att göra.
Nu har Skatteverket och Naturvårdsverket, på uppdrag av regeringen, granskat om skatten fortfarande fyller en funktion. Svaret är nej. Myndigheterna föreslår att den avskaffas.
Styr fel idag
Problemet är inte bara att skatten har löst sin ursprungliga uppgift. Det handlar också om att samhällets mål har förändrats. I dag är ambitionen – från både EU och den svenska regeringen – att ställa om till cirkulär ekonomi. Det handlar om att återvunna råvaror ska ersätta primära, och att farliga ämnen ska fasas ut snarare än cirkuleras.
En skatt som enbart riktar sig mot deponering träffar fel nivå i avfallshierarkin. Den påverkar inte beteenden högre upp i kedjan, där de verkliga vinsterna för miljö och resurshushållning finns.
Krånglig konstruktion med begränsad effekt
Skatten har dessutom vuxit fram till en komplex konstruktion med ett stort antal undantag och avdragsmöjligheter. Konsekvensen är att bara omkring fyra procent av det skattepliktiga avfallet faktiskt genererar någon slutlig skatt.
Myndigheterna konstaterar att systemet i praktiken skapar incitament att söka undantag och yrka avdrag – snarare än att styra avfallet mot den miljömässigt bästa hanteringen. Det finns även en risk att avfall som borde deponeras i stället byggs in i konstruktioner för att undvika skatt.
Begränsad miljöpåverkan om skatten försvinner
Om skatten tas bort kan deponering av vissa avfallsslag öka något, men myndigheterna bedömer att effekten på miljön blir marginell. Deponierna regleras av annan lagstiftning, och sedan skatten infördes har flera kompletterande styrmedel tillkommit – bland annat förbud mot att deponera brännbart och organiskt material.
För verksamheter vid skattepliktiga anläggningar innebär ett avskaffande regelförenkling och minskad administrativ börda. Mottagningsavgifterna för avfall förväntas kunna sänkas något.
Staten förlorar skatteintäkter på uppskattningsvis 290 miljoner kronor per år om skatten avskaffas.
