

Marie Östman, generaldirektör för Konkurrensverket
Ett kommunalt byggprojekt fick omfattande ändringar efter upptäckta markproblem. Nu slår Konkurrensverket fast att ändringarna borde ha annonserats – och att hanteringen blev en otillåten direktupphandling.
Omfattande ändringar i ridhusprojekt
Teknik- och fastighetsnämnden i Karlstads kommun tecknade i december 2020 kontrakt med en entreprenör om om- och nybyggnation av ett ridhus. Avtalet avsåg en totalentreprenad enligt standardavtalet ABT 06 och upphandlingen annonserades enligt lagen om offentlig upphandling, LOU.
Inför upphandlingen lät nämnden göra en utredning av markens stabilitet. När projekteringen senare inleddes uppmärksammade entreprenören problem med marken där byggnationen skulle genomföras. Nämnden beställde då fler markutredningar och entreprenaden pausades.
När utredningarna visade brister i stabiliteten beslutade nämnden att gå vidare med ett alternativt förslag. Det innebar bland annat att byggnader skulle flyttas och rivas samt att en väg skulle dras om. Det ursprungliga kontraktet var värt omkring 45 miljoner kronor, medan ändringarna uppskattades till omkring 38 miljoner kronor.
ÄTA-regler räckte inte
Nämnden ansåg att ändringarna kunde göras inom ramen för upphandlingsreglernas undantag för ändring av avtal. Man hänvisade bland annat till ÄTA-reglerna i ABT 06, alltså reglerna för ändrings-, tilläggs- och avgående arbeten, och menade att dessa fungerade som ändringsklausuler.
Konkurrensverket gör en annan bedömning. Enligt myndigheten uppfyllde ÄTA-reglerna i det aktuella fallet inte kraven på en ändringsklausul enligt LOU. Myndigheten bedömer även att markförhållandena inte var oförutsedda, eftersom det redan före den ursprungliga upphandlingen fanns tecken på stabilitetsrisker i marken.
Därför skulle ändringarna ha föregåtts av annonsering. När det inte skedde genomförde nämnden, enligt Konkurrensverket, en otillåten direktupphandling.
Viktigt att ta höjd för risker
Konkurrensverket betonar att upphandlande organisationer behöver hantera möjliga risker redan när förfrågningsunderlag och kontrakt utformas.
– Det är viktigt att upphandlande organisationer tar höjd för eventuella risker i en entreprenadupphandling när de ska utforma förfrågningsunderlag och kontrakt. Det krävs för att hantera eventuella ändringar som kan komma att behöva genomföras i ett senare skede av projektet. Ändringarna kan annars medföra att en ny upphandling behöver göras, säger Konkurrensverkets generaldirektör Marie Östman.
Hon lyfter även frågan om hur ÄTA-bestämmelser ska förstås i relation till upphandlingsreglerna.
– Hur ÄTA-bestämmelserna förhåller sig till upphandlingsreglerna är en viktig fråga eftersom många upphandlande organisationer använder standardavtal. Här vill jag understryka betydelsen av att upphandlingar alltid utformas så att de upphandlingsrättsliga principerna värnas, vilket kan innebära en skyldighet att konkurrensutsätta ÄTA-arbeten även när standardavtal används, säger Marie Östman.
Ingen upphandlingsskadeavgift
Konkurrensverket riktar nu kritik mot nämndens agerande. Myndigheten kan däremot inte fatta beslut om upphandlingsskadeavgift i ärendet, eftersom ett sådant beslut måste fattas inom två år från att avtalet tecknats. I det aktuella fallet skedde ändringarna för omkring fem år sedan.
Källa: Konkurrensverket






























































































