Erik-Andersgården i Söderala är en av sju världsarvsgårdar i Hälsingland. Foto: HiG
Vinterväder med snabba omslag skapar oväntade fuktproblem i några av landets mest värdefulla kulturmiljöer. Nu visar tester att en teknisk lösning kan minska risken för skador i känsliga träbyggnader med höga kulturhistoriska värden.
Forskare vid Högskolan i Gävle undersöker hur fukt påverkar de världsarvsklassade Hälsingegårdarna och hur byggnaderna kan skyddas bättre. En av gårdarna som ingår i studien är Erik-Anders i Söderala, en av de sju gårdarna som representerar det unika kulturarvet i Hälsingland.
Sedan tidigare är det känt att torpargrunder i äldre träbyggnader kan drabbas av höga fuktnivåer under sensommar och höst, något som riskerar att förvärras i ett klimat med större variationer. Men långtidsmätningar av temperatur och luftfuktighet har också visat ett mindre väntat problem: vintertid kan luftfuktigheten inomhus bli extremt hög.
Kondens kan skada målningar och trädetaljer
När kalla byggnader plötsligt möter varmare och fuktigare luft finns risk för kondens på kalla ytor. Det är särskilt allvarligt i miljöer där interiörer, målade ytskikt och trädetaljer är en viktig del av kulturvärdet.
– Vi kunde se att luftfuktigheten vid vissa tillfällen nådde upp till 100 procent. Då blir det kondensutfällning inne i byggnaden, säger Magnus Mattsson, lektor i energisystem vid Högskolan i Gävle.
För att minska fukttopparna har forskarna installerat sorptionsavfuktare vintertid i Erik-Andersgården. När luftfuktigheten passerar 80 procent startar systemet automatiskt.
Lovande resultat efter tre vintrar
Tekniken, som fungerar även vid minusgrader, torkar luften innan den förs tillbaka in i byggnaden. Det gör lösningen betydligt billigare än att värma upp husen vintertid, vilket dessutom kan öka risken för skadedjur.
Efter tre vintrars tester bedöms resultaten som lovande. Metoden kan på sikt bli aktuell även i andra historiska byggnader där fukt hotar kulturhistoriska värden.
– Vi ser att det fungerar bra och att vi kan undvika att luftfuktigheten blir för hög, säger Magnus Mattsson.
Källa: Högskolan i Gävle
