Kommunerna behöver veta vilka kulturvärden som finns i respektive kommun och hur de ska hanteras. Annars är risken stor att kulturhistoriska värden försvinner. Illustration: Riksantikvarieämbetet (CC BY)
Endast 23 procent av Sveriges kommuner beskriver i dag sina lokala kulturmiljöer med någon form av innehåll i översiktsplanen. Det visar en ny nationell uppföljning från Riksantikvarieämbetet. Resultatet pekar på betydande brister inför de nya kraven i plan- och bygglagen som trädde i kraft den 1 december 2025.
Nya krav i översiktsplaneringen
Enligt lagändringen ska översiktsplanen redovisa vilka byggnadsverk, allmänna platser och bebyggelseområden som bedöms som särskilt värdefulla – samt vilken hänsyn som krävs för att ta tillvara dessa värden vid förändring.
– Att kraven på redovisning av kulturvärden har stärkts i plan- och bygglagen, PBL är mycket positivt, men innebär också stora utmaningar för kommunerna. Den här rapporten ger oss ett tydligt utgångsläge, säger riksantikvarie Susanne Thedéen.
Stora variationer och bristande underlag
Genomgången av samtliga 290 kommuners översiktsplaner visar stora skillnader. Vissa kommuner pekar ut ett stort antal kulturmiljöer, medan andra inte redovisar några alls. Ofta saknas både motiveringar, beskrivningar av värdebärande karaktärsdrag och tydliga hänsynsbeskrivningar.
Tre fjärdedelar av de kulturmiljöunderlag som används är dessutom äldre än tio år. Det innebär att nyare bebyggelsemiljöer, exempelvis från modernismen och postmodernismen, ofta saknas helt. Begreppsanvändningen varierar kraftigt – ett 40-tal olika benämningar förekommer – vilket försvårar tolkningen av vad som faktiskt är särskilt värdefullt enligt lagen.
Risk för att värden går förlorade
När kunskapen om vilka kulturvärden som finns är bristfällig, samtidigt som nya regler för bygglov har börjat tillämpas, ökar risken för att kulturhistoriska värden försvinner i plan- och byggprocesserna.
Statligt stöd ska stärkas
För att möta utmaningarna utvecklar Riksantikvarieämbetet flera stödinsatser, bland annat metodstöd för kulturhistorisk inventering, beställarstöd för kulturmiljöunderlag och ökat kunskapsutbyte med kommunerna. Arbetet sker i samverkan med Boverket och landets länsstyrelser, med målet att underlätta en mer enhetlig och rättssäker hantering av kulturvärden i den kommunala planeringen.
Källa: Riksantikvarieämbetet
