Fastigheter med högt kulturhistoriskt värde får inte det underhåll som krävs. Riksrevisionen pekar på brister i såväl planeringen och genomförandet av underhållsåtgärder som i statens styrning som förklaringar till utvecklingen.
Underhållet av statens kulturhistoriskt värdefulla fastigheter är eftersatt, enligt en ny granskning från Riksrevisionen. Trots att Statens fastighetsverk (SFV) länge har larmat om utvecklingen har regeringen inte genomfört nödvändiga åtgärder.
SFV förvaltar framför allt fastigheter med högt kulturhistoriskt värde, för vilka staten har ett särskilt ansvar. Riksrevisionen har granskat om förvaltningen av uthyrda lokaler sker effektivt.
Slutsatsen är att förvaltningen i stort bedrivs effektivt, men att det finns vissa brister både i förvaltningen och i regeringens styrning. Ett exempel är det eftersatta underhållsbehovet hos många kulturhistoriskt värdefulla byggnader. Dessa kan i många fall inte bära sina kostnader genom hyresintäkter utan är beroende av statliga anslag. Anslagen har främst använts för akuta insatser, vilket har lett till en växande underhållsskuld.
För fastigheter där hyresintäkterna täcker kostnaderna ser förutsättningarna för underhåll bättre ut, men även där har planerade åtgärder ofta inte genomförts i den utsträckning som varit budgeterad. Vissa år har mindre än hälften av de planerade underhållsinsatserna blivit av.
Flera hyresgäster uppger också att de får otillräcklig information om underhållsplaner, och att SFV inte i tillräcklig grad beaktar deras verksamheters behov. Enligt granskningen kan detta få direkta konsekvenser i form av störningar, anpassningskrav eller intäktsbortfall. Samtidigt är många hyresgäster fortsatt nöjda med lokalernas skick och den service som erbjuds.
Hyresnivåerna har också varit föremål för debatt. Riksrevisionen slår dock fast att hyrorna i huvudsak ligger på eller strax under marknadsmässiga nivåer – men tillägger att jämförelser är svåra eftersom fastighetsbeståndet är unikt.
Ett annat område som kritiseras är SFV:s försäljning av fastigheter som inte längre behöver ägas av staten. Den processen går långsamt.
Granskningen pekar också på att regeringens avkastningskrav på SFV inte har utformats med hänsyn till dagens förutsättningar, och att uppföljningen av intäkterna brister. Den nuvarande beräkningsmodellen togs fram för tio år sedan. I dag genererar uthyrningen av marknadsfastigheter stora överskott, och SFV har byggt upp ett myndighetskapital på närmare 8 miljarder kronor.
Riksrevisionen rekommenderar regeringen bland annat att:
- utreda förutsättningarna för att säkerställa att kulturhistoriskt viktiga fastigheter underhålls i den utsträckning som behövs
- se över beräkningsmodellen för hur avkastningskravet för Statens fastighetsverk ska beräknas
- begära en extra inleverans till statens budget om soliditeten bedöms vara för hög
- förtydliga ansvaret och principerna för kompletteringar av det statliga fastighetsbeståndet
Statens Fastighetsverk rekommenderas att:
- utveckla former för att involvera hyresgäster i underhållsplaneringen
- utveckla arbetet med att göra realistiska underhålls- och investeringsbudgetar.
Rapporten finns på Riksrevisionens hemsida
Källa: Riksrevisionen
