Konjunkturåterhämtningen inleds och efterfrågan på bostäder stärks gradvis, med stöd av ny politik. Dämpade byggutsikter mildras av utbyggnaden av kraftnät, VA-system, försvar och infrastruktur. Det är några av slutsatserna i Handelsbankens nya fastighetsrapport.
–Vi ser en ljusning för både hushåll och fastighetsägare. Byggkonjunkturen stärks gradvis och den snabba upprustningen av totalförsvaret driver på byggandet av skyddsrum, hamnar och utbildningsanläggningar. Den generella bostadsbristen i landet har dock minskat och befolkningstillväxten bromsar in, vilket begränsar uppgången i bostadsbyggandet, säger Christina Nyman, chefsekonom på Handelsbanken.
Globalt handelskrig, expansiva budgetar och lånefinansierade försvarssatsningar har präglat det senaste året. Efter flera tuffa år ser svensk ekonomi ut att vända uppåt, med hushållen i täten. Hushållens köpkraft stärks och bostadspriserna väntas stiga under 2026. Bostadsbyggandet förblir dämpat men byggandet drivs på av behov inom försvar, vatten och energi, enligt Handelsbankens nya fastighetsrapport.
Bostadsbristen har minskat i landet som helhet och nu uppger mindre än hälften, 44 procent, av kommunerna att det råder underskott på bostäder. Men de regionala förutsättningarna skiljer sig åt, där exempelvis var tredje Norrlandskommun uppger bostadsbrist.
I storstadsregioner uppger 60 procent av kommunerna underskott på bostäder. Samtidigt pressar höga bygg- och driftskostnader hyror och avgifter uppåt – inte minst för bostäder med fjärrvärme. Omkring 90 procent av bostadsrättsföreningar har fjärrvärme och möter snabbt stigande energikostnader. Samtidigt pågår upprustning av VA-system, där såväl investeringsbehov som taxorna skiljer sig kraftigt åt mellan kommunerna.
Källa: Handelsbanken
