Skatter, anslutningsavgifter och kommunala beslut driver upp kostnaderna för den som vill bygga nytt. En ny rapport visar hur byggherrekostnaderna ökat betydligt snabbare än övriga priser i byggbranschen.
För den som vill bygga hus har kostnaderna fortsatt att stiga – och det redan innan spaden satts i marken. En ny rapport från Trä- och Möbeföretagen (TMF) visar att de så kallade byggherrekostnaderna ökat markant, och i snabbare takt än både material- och tjänstepriser.
Byggherrekostnader inkluderar avgifter för bygglov, el- och VA-anslutningar samt stämpelskatt. Det är kommunerna som sätter nivåerna för många av dessa kostnader – och skillnaderna är stora.
– Kostnaderna har ökat lavinartat under de senaste åren. Det är svårt att komma till någon annan slutsats än att man tar betalt för att täcka andra utgifter som kommunen har, säger TMF:s bostadspolitiska expert Gustaf Edgren.
Elnätsanslutningar sticker ut som den kategori som ökat mest – hela 66,7 procent sedan 2021. Det kan jämföras med tjänsteprisindex som under samma period steg med 11,1 procent. Endast planavgifterna har haft en långsammare ökningstakt än indexet.
– Det är anmärkningsvärt hur mycket priset kan skilja sig åt mellan två angränsande kommuner, och hur stora summor det rör sig om för slutkonsument, säger Gustaf Edgren.
För privatpersoner innebär utvecklingen att ett nybygge snabbt kan bli orealistiskt dyrt, trots att husets produktionskostnad är oförändrad. TMF efterlyser nu ökad insyn och jämförbarhet i kommunernas avgiftssättning.
Genomsnittliga kostnadsökningar 2021–2024
- Elnätsanslutningsavgifter: +66,7 %
- Inskrivningskostnader (Lantmäteriet per beslut): +31,0 %
- Bygglovsavgifter: +20,9 %
- VA-anläggningsavgifter: +20,7 %
- Avgifter för nybyggnadskarta: +20,4 %
- Fastighetsbildningskostnader: +14,7 %
- Planavgifter: +7,2 % (lägre än tjänsteprisindex)
Källa: TMF, Trä- och Möbelföretagen
