Trots ambitioner om en attraktiv och modern stadsmiljö visar en ny studie att det nya Kiruna blivit kallare – både i temperatur och känsla. En studie från Göteborgs universitet visar hur grundläggande klimatprinciper valdes bort i planeringen.
Modern form – men till vilket pris?
När gruvverksamheten tvingade fram en historisk stadsflytt tog planerare chansen att rita upp ett nytt Kiruna från grunden. Resultatet: moderna inslag som ett öppet torg, höga byggnader och ett tydligt stadsmässigt uttryck. Men enligt en studie från Göteborgs universitet har viktiga klimatprinciper fått stå tillbaka – med märkbara konsekvenser för stadens invånare.
Från södersluttning till köldficka
– Beslutsfattarna har inte optimerat stadsklimatet när de planerade för hur staden skulle formas, säger Jennie Sjöholm, bebyggelseantikvarie vid Göteborgs universitet, som följt stadsomvandlingen i 25 år.
Det ursprungliga Kiruna byggdes i en södersluttning, strategiskt utvalt av stadsplaneraren Per Olof Hallman år 1900. Den platsen gav både skydd mot kalla vindar och maximal solexponering. Gatorna följde terrängen för att undvika vindtunneleffekter och skapa visuellt tilltalande stadsrum. Hallman ritade dessutom in små gröna ytor vid korsningar i stället för stora, vindutsatta öppna platser.
Ett kallare Kiruna – i dubbel bemärkelse
Den nya staden ligger däremot i en sänka, där kall luft lätt samlas, särskilt under vintern. Medeltemperaturen kan vara upp till tio grader lägre än i det gamla centrumet. Gatorna är dragna i rutnät, och de höga husen i centrum skapar skuggiga miljöer där den lågt stående solen sällan når ner.
– Även om man tillfört kvaliteter som ett nytt stadshus, ett torg och gallerior så har man också skapat ”en jäkla vindtunnel”, som en boende uttryckte det, säger Sjöholm.
Lärdomar som kunde ha använts
Det är inte brist på kunskap som ligger bakom bristerna, menar hon. Arkitekten Ralph Erskine visade redan under efterkrigstiden hur bostäder kunde planeras för arktiskt klimat – med skyddande höghus, rundade hörn och strategiska lägen för sol och vind.
– Beslutsfattarna har gjort andra prioriteringar. I vissa kvarter har man till och med byggt lekplatser och balkonger i norrläge. Det visar på okunskap. Men det går fortfarande att kompensera med trädplantering och gatuinredning, säger Sjöholm.
Källa: Göteborgs universitet
