

Ett nytt hållbart fasadmaterial, bestående helt och hållet av papper, impregnerat med ett naturligt bindemedel, är nu under utveckling. Genom att uteslutande använda biogena råmaterial, kan koldioxidavtrycket minska med upp till 98 procent jämfört med konventionella fasadalternativ. Dessutom kan materialet återvinnas till naturen den dagen det tas ner.
Kan papper vara framtidens fasadmaterial? Det låter kanske otänkbart, men det är något som just nu undersöks på HSB Living Lab i Göteborg. Under ett års tid ska den nya teknologin, som tagits fram av det svenska företaget PaperShell, testas på HSB Living Lab.
– PaperShell som fasadmaterial representerar ett spännande steg för mer hållbart byggande, säger Madelaine Doufrix, projektkoordinator på HSB Living Lab.
PaperShell är ett nytt material där kraft- eller returpapper pressas till slitstarka komponenter, som kan ersätta koldioxidintensiva material som aluminium, plast och glasfiber. Med sin biogena sammansättning är materialet ett hållbart komplement till de ofta mineral- eller fossilbaserade fasadmaterial som finns på marknaden.
Genomförda livscykelanalyser, som utvärderar produkters miljöpåverkan, har visat att materiallösningen kan minska koldioxidutsläppen med upp till 98 procent, jämfört med till exempel aluminium eller glasfiberarmerad plast. Dessutom kan materialet skapa en kolsänka den dag fasaden tas ner, genom att omvandlas till biokol som återförs till jorden i slutet av livscykeln.
Det mångsidiga materialet från PaperShell används idag inom allt från möbel- och elektronikbranschen till bilindustrin. Nu ska materialets egenskaper för första gången utvärderas som fasadpanel – en form av träplåt, på en byggnad. Testningen av fasadmaterialet görs av PaperShell i samverkan med bland andra Chalmers Industriteknik samt övriga parter i det Vinnovafinansierade projektet.
Fasadmaterialet, som på HSB Living Lab testas i form av kvadratiska paneler, har behandlats med olika typer av impregnering och monterats på fasaden i tre olika väderstreck. En av plattorna är obehandlad och kommer därför, likt trä, naturligt gråna med tiden medan de andra plattorna har behandlats med bland annat biokol och grafen för att sakta ner den naturliga åldringsprocessen.
Under ett års tid ska materialets långsiktiga hållbarhet mot regn, sol och vind mätas genom byggnadens vädersensorer. Parallellt med testerna på HSB Living Lab görs åldringstester hos RISE, Research Instituts of Sweden, där materialet utsätts för accelererad åldring i form av starkt UV-ljus i kombination med vatten.
Även om utseendet inte är det primära fokuset i testerna på HSB Living Lab, har det en viktig betydelse för den fortsatta utformningen av PaperShell fasadpaneler. I samarbete med projektpartnern Olsson Lyckefors Arkitektur utforskar man därför materialets olika estetiska möjligheter, bland annat huruvida plattorna kan användas för andra byggnadsdelar som nischar och fönster.
Testerna på HSB Living Lab kommer att pågå till sommaren 2025. Förhoppningen är att fasadmaterialet ska bana väg för nya möjligheter och på sikt bidra till en mer hållbar utveckling inom byggbranschen.
Källa: HSB Living Lab